Tidig morron..

Å vad kan man göra då, om inte skriva nåra rader här..
Vaknade halv 5 av att jag hade värk så jag höll på smälla av, koer från nacken å nedåt, gör så ont i axeln så jag vet inte vart jag ska ta vägen..
Stretshar stretshar stretshar, ingenting hjälper...
Å jag bara vill grina... Det här e faktiskt inge kul, men jag märker nu att det blir värre å värre med värk å skit ju äldre jag blir..
Sen tror jag att jag får skylla mej själv, jag har inte skött om mej som man ska, har inte tränat, har inte hållit igång som man nog måste göra för att må skapligt när man kommer upp i min ålder, nu är ju inte jag i pensionsåldern ännu, men jag tror att jag hade kunnat skjutit på det här skiten, om jag bara hade skött om mej...

Tejpad fot har jag åxå, jag hade mycke mindre hålrum under vä fot än på hö, därför tejpade han upp den för att se om det hade nån verkan, men det tror inte jag, för när jag gick hem fr jobbet i natt så haltade jag svårt...
Åsså gjorde det så jävla ont vid tejpkanten nedanför lilltån så jag klöpp upp den lite där, tror inte det gjorde nåt, jag va bara tvungen, höll ju för fan på få panik...

Ont ihjärtroten har hon åxå, den här ensamma mamman, Johan säger att han inte kommer å flytta hem nå mer, han ska börja högskola i Göteborg...
Alltså, förstå mej rätt nu..
Jag är jätteglad att han får chansen å göra det här, å jag stöttar han till 110%
Stannar han här hemma så kommer han ju sluta på en Industri han åxå, för här i byn kommer man inte långt, man måste flytta härifrån för att kunna komma nån vart..
Å jag tycker han gör helt rätt, men lilla egoistmamman gråter innombords..
Mina barn håller på blir vuxna nu, å jag har inte hunnit med...

Aja, jag tänker iaf njuta av att bo i hus snart, fan va härligt det ska bli..
Röja upp ute på gården är det jag måste börja med, det är väldigt vildvuxet där nu, så jag skiter i det som ska göras inne, det kan jag göra i vinter, lite målning Tapetsering å nån list som ska upp, inget allvarligt som sagt var, bara såna där myspys grejer som ska göras invändigt..
Jag måste få ordning ute innan snön kommer..
Guuuud, jag tror fortf inte att det sant, det kommer jag nog inte å göra förrän jag är inne, Å JAG FÅR CYKLA TILL Å FRÅN JOBBET VARJE DAG =/ Huvva :)
Men det är nyttigt för den här kröppen det, hahaha...
Men tvi va jag gruvar mej...
Får iaf skjuts när snön kommer av en jättesnäll arbkompis.. <3 Hjärta dig G <3
Näe nu måste jag äta en macka så jag får ta värktabletter, jag blir ta me fan inte bra i värken...
Sköt om er så länge, nästa blogg kommer nog från huset:)
Puss & Kraaaam...

Män nu nä:)Vare längesen jag skrev nå...
Ska försöka plita ihop nå nu da, det har ju hänt en del sen sist...

Jaa, vart ska ja börja da??
sitter i ett kalt å kallt rum, Allting är ju nerpackat sen en vecka tebax, då jag trodde jag skulle få flytta...
Men en missuppfattning gjorde att det blev uppskjutet en månad, så, då får jag bo i det här eländet nu..
Skulle ha kryddor på mosen när jag kom hem fr jobbet idag, i 7de kartongen hitta jag dom... Hahaha...
Men jag ser framåt nu, inte bakåt som jag har gjort tidigare, vad har jag gjort för fel?? Hur hade jag kunna undvikit det?? Varför gjorde jag så å varför gjorde jag si??
Dom tankarna försöker jag tränga undan nu å se framåt, på en ny tid, en ny era i mitt liv... Å det här tänker jag vårda omsorgsfullt...
Det kommer å ta en liten tid å vänja sig vid allt, men med vintern framför mej så ska jag nog få tid å fundera ut hur jag vill ha det framåt...
Allting ligger ju i mina händer nu, å det kommer inte å slippra mellan nånting...
För första gången på väldigt länge så känner jag lite glädje när jag ser framåt, trots att jag är ensam, men det e ju åxå en sak jag måste finna mej i, komma dit där jag känner att, jag kanske är gjord för att leva ensam.. Vem vet, det kanske är så...
Det va då väldigt längesen jag kände att nån kanske va lite intresserad iaf...
Men jag är glad ändå, jag har fått mina fina barn, å jag ska snart bo i hus, jag har ett bra jobb, hund å katt, å mat på bordet, så varför ska man klaga, det är så lätt å bli blind på såna saker när man har det framför sig varje dag...
Bestämmer mej from nu att jag ska bli mera tacksam för det jag har...

Det här kommer å bli bra.. Kämpigt, men bra...

Fredagkväll, är uttråkad som fasen, örsker inte packa nå just nu, har en förkylning som jävlas, inte så hemskt snuvig, men hostar å har rejält ont i kroppen...
I morrn ska jag ut i skogen iaf, plocka bär tänkte vi, jag å Erica såklart:) Tar mä hundarna så dom får lite frihet åxå.. Men vi får nog passa dom så det inte kommer nån Björn... För dit ska vi, mitt i Björnskogen...
Tarå mä mä kniv ja iaf, huvva...
Å det skulle faan inte förvona mej ett dugg om vi råker på nån....

Tycker jag ä lite trökig ja nu, men man lärer va de ibland å, allt e inte roligt här i livet...
Skriver mer om huset, livet å lite till snart:)
Ska inte va tyst så länge nu...
Ha det bra så länge...
Kramen...